När man fyller tjugo år förändras man på ett sätt mer än i den utsträckning man gjorde när blev myndig som artonåring. För även om artonårsåldern skulle kunna kvalificeras som någon sorts kvittens på att man är vuxen, så är det faktiskt framför allt när man blir tjugo som man faktiskt kan förväntas ha den mognad och erfarenhet som det innebär att vara vuxen.

Den negativa myten om vuxenhet

Olyckligtvis är det många tonåringar som räds vuxenlivet. Man förväntar sig att mognad ska vara synonym med leda, vilket absolut inte är fallet. Tvärtom är vår erfarenhet att vuxenheten är en biljett in i valfrihet, inflytande och självkännedom, som är tre saker värda att uppskatta högt. Visst försvinner lekandet (men slutade inte det vara kul vid sisådär tio års ålder?) och visst blir det mindre folköl i parker (men var det verkligen någonsin kul?). Men istället har man en stadigare ekonomi än det där studiebidraget man brukade hanka sig fram på, men har vänner man har valt själv istället för att ha tvingats in i samma klass som och man har ofta en vältalighet som man knappast kunde stoltsera med när man i målbrottet knappt kunde uttala mer än tvåstaviga ord.

Bara fördelar

Det finns helt enkelt bara fördelar med att öppna sig för vuxenlivet, när det väl öppnar sig för en. Här är ramarna större, möjligheterna fler, människorna klokare och dagarna roligare. Det låter som en överdrift, men det finns faktiskt en sanning i att ens möjligheter är betydligt större när man är ordentligt vuxen än när man svajar omkring utan mål och mening.
Kanske är den allra relevantaste delen av vuxenlivet föräldraskapet. För fjortonåringen vid pingisbordet på fritidsgården kanske fader- eller moderskap tycks föga attraktivt, men faktum är ändå att de flesta föräldrar hävdar att det bästa de gjort är att ha skaffat barn. Det bästa det fått, har varit deras avkommor.

Så blir klar med tonåren och ungdomen i din egen tid, men när du rör dig över tjugoårsgränsen, räds den inte. Det är nu det riktigt spännande, innehållsrika börjar!